Lättlästa...

Jag bara älskar veckorna fram till midsommar. Dagarna blir ljusare, varmare
och nätterna kortare. Vi går mot bättre skönare tider. Det är sällan som
varmast vid den här tiden på året men vi är på väg mot något och inte ifrån.
Men det vänder snabbt. På midsommardagen är det över. Slut. Då vandrar
vi mot mörkare tider igen och det känns som julen står bakom hörnet och
lurar. Men man kan ju alltid se fram emot nästa sommar.
Samma känsla infinner sig när jag är ute och reser. Innan jag lämnar
hotellrummet, huset eller fjällstugan måste jag ta ett varv i alla rum för att
insupa atmosfären tills nästa gång det är dags för semester.

Nu är det tre matcher kvar. Tre. Samma bekanta känsla infinner sig. En blandning
av ångest för att det snart är två år kvar tills nästa gång, samtidigt en förväntan
inför det som komma skall.

Men det som skiljer sig denna gång är att det inte känns vidare troligt att
anspänningen kommer ligga på samma nivå när VM sparkas igång om
två år som den gjort inför dom fem senaste mästerskapen. Jag tror Sverige
kommer få mycket svårt att nå dit och jag skall förklara varför.

Efter att ha spelat på samma sätt i tio år är vi sönderlästa. Man vet idag hur man
skall straffa Sverige och vi har inget motmedel. Jag tror dom flesta som är
någorlunda insatta i landslaget skulle kunna gå in och agera matchcoach
i Lagerbäcks ställe utan att göra honom besviken. Hur menar han då kanske
du tänker. Jo det är som när du är på restaurang och beställer en ramlösa till
maten och servitrisen säger "vi har Loka. Går det bra?"

Svaren är helt enkelt mer självklara än frågorna.


Sitter man och tittar på en match så vet man precis vilka byten som kommer
komma och på ett ungefär när. Det är inte svårt att läsa sig till vad som försiggår
inne i Lagerbäcks huvud. Det är inte heller orimligt att tänka sig att motståndarna
vet detsamma och att överaskningseffekten uteblir. Ett bra exempel på det är i
matchen mot Trinidad & Tobago där Herr Beenhakker visste vad han skulle göra
för att trycka tillbaka Sveriges ytterbackar när vi ville trycka på framåt.

Ett  förvånansvärt enkelt drag. Med en man utvisad byter man in en andra forward.

Surprise!!
Va fan gör han??
Så enkelt. Så galet, Så otroligt genialt.
SÅ SÖNDERLÄSTA!

Det har pratats en hel del om en plan B. Att man vet och har bestämt i förväg hur man
skall agera i olika situationer som kan uppstå under en match. Vi har sett det nu och
dom är inte alls anpassade till matchbilden eller motståndares svagheter.
Först in med Kim om inte han är på planen, gå ner på en trebackslinje, låt henke
ligga som släpande och in med en tredje forward.

Jag vägrar tro på att det är den konsekvent bästa lösningen i alla utsatta lägen
då  vi har kniven mot strupen.


Lagerbäcks plan A känner vi alla till allt för tydligt och kan illustreras i ett enda ord:

Riskminimering.

Det är just det som rimmar så illa i mina öron. Ett plus ett blir inte två.
Det är som att man sparat pengar på ett bankkonto hela livet utan någon som helst risk,
sedan märkt att det blev inte så mycket som man hoppats på när man närmar sig
pension, tar ut hela beloppet och satsar det på rött eller svart.


Nu skall vi möta Portugal och Danmark, igen. Ett lag är direktkvalificerat.

Någon som bokat resa till Sydafrika?

Kvalet inleds mot Albanien borta och sedan Ungern hemma. Då måste Lagerbäck våga
och inte vänta tills han har kniven mot strupen. Spela in ett alternativt spelsystem och
ge det en chans. Inte bara nittio ynka minuter som den gången på Ullevi då 4-2-3-1 skulle
köras igenom och lika snabbt förkastas.
Vill man till VM måste man våga mot nationer som Albanien, Ungern och Malta.

Tills dess, ett rum avklarat, tre kvar.



Läste Lagerbäck.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0